Svenske industrigiganter ber om dobbeltspor på Ofotbanen!

For første gang siden 2014 signaliserer de store industriforetakene i Sverige at de kan betale brukeravgift hvis det satses på økt kapasitet på jernbanen mellom Kiruna og Narvik, dobbeltspor.
Et av de infrastrukturprosjektene som har potensiale til å skape ny næringsvirksomhet i nord krever politisk vilje i Nasjonal Transportplan.

Skogen, stålet och gruvorna förser hela Europa med råvaror och har avgörande betydelse för de nordliga regionerna i Norge, Sverige och Finland. Industrins konkurrensförmåga förutsätter tillgänglighet – tillförlitlig och tillräcklig transportkapacitet.

Basindustrierna i norr är centrala i arbetet för att minska CO2-utsläppen. De kan lägga en konkret grund till en regionförstoring i arktisk miljö. Utsikterna för ökad mineralutvinning i norra Sverige och norra Finland är goda.

Utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland hotas av brister i transportinfrastrukturen. På kort och medellång sikt är fortsatt kapacitetsökning och skapande av en modern kustjärnväg angeläget. På lite längre sikt, en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse.

Vi är beredda att fortsatt bidra till satsningar på transportinfrastruktur på samma villkor som näringslivet i andra delar av landet. Om det inte är tillräckligt för att inrymma även de nordliga transportbehoven i den nationella transportplanen är vi beredda att delta i en ”Basindustriförhandling”, där våra industriinvesteringar kan växlas mot statliga satsningar i infrastruktur.

Basindustrin bidrar till uthållig tillväxt

Minskad koldioxidbelastning på miljön

Den svenska skogs-, stål- och gruvnäringen vill ta ansvar för att medverka till det långsiktiga målet att göra Sverige fossilfritt. Ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs för att minska miljöpåverkan, bland annat för att ersätta kol- och oljeanvändning med klimatsmartare alternativ.

Ett projekt med vätgasbaserad råjärnsproduktion har initierats av SSAB, LKAB och Vattenfall, för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järnsvamp och vatten.

Skogsindustrin utvecklas i snabb takt mot att bli en producent av råvaror som kan ersätta fossilbaserade och/eller miljöstörande drivmedel, plaster och textilier

Regionförstoring i arktisk miljö

De arktiska delarna är glest befolkade och präglas av en ensidig arbetsmarknad. En modern pålitlig järnvägsinfrastruktur lägger en konkret grund till en regionförstoring och ett utvecklat samt mer varierat näringsliv i de allra nordligaste delarna av Norge och Sverige.

En satsning på hamnar och järnvägar bidrar till mer jämställda och diversifierade arbetsmarknader. Det ger invånare bättre levnadsvillkor och näringsliv nödvändiga förutsättningar att möta rekryteringsbehov med relevant kompetens.

Ökad och hållbar mineralutvinning i norr

Den nordiska berggrunden är rik på framtidens metaller och mineral; järnmalm, koppar, guld och grafit, råvaran i framtidsmaterialet grafen. Dessutom lovande fynd av sällsynta jordartsmetaller. Gruvproduktionen är jämförelsevis mycket hållbar.

Inventering, nya fyndigheter och nya gruvor skapar värden på kort och lång sikt. En hållbar och livskraftig mineralsektor som kan skapa nya och mer miljövänliga värdekedjor ställer krav på en utbyggd transportinfrastruktur.

Konkurrensförmåga förutsätter tillgänglighet

Del av en modern europeisk infrastruktur

Tillgänglighet är avgörande för den europeiska ekonomin. För att kunna bibehålla konkurrenskraft trots långa avstånd till marknaderna är tillgänglighet särskilt viktig för näringslivet i norr. Då arbetsmarknaderna vidgas säkras även kompetensförsörjningen.

De nationella transportplanerna i Norge, Sverige och Finland måste, i likhet med EU:s nya infrastrukturpolitik, sikta på att undanröja flaskhalsar, uppgradera infrastruktur och förenkla gränsöverskridande transporter för passagerare och företag. För Sveriges del är det avgörande att Scanmed-korridoren förlängs för att förverkliga den arktiska triangeln och att hela Norrbotniabanan ingår.

Vända godsflöden

Utbyggnad till dubbelspår mellan Kiruna och Narvik gör det möjligt att - tillsammans med Botniabanan och Norrbotniabanan – avlasta delar av det svenska järnvägsnätet och styra delar av Nordsveriges stora godsvolymer för export i nord/västlig riktning.

Narviks hamn kan då bli ett komplement till Göteborgs hamn för nordlig svensk och norsk export/import. Det öppnar efterlängtade alternativa transportvägar för industri och näringsliv, inte minst för sjömaten (lax och öring), där volymerna på järnväg beräknas öka mångdubbelt de kommande åren.

Nödvändiga åtgärder i tre perspektiv

På kort sikt måste den nationella transportplanen innehålla utbyggnad till dubbelspår mellan Kiruna och Narvik samt byggstart av Norrbotniabanan i hela dess längd.

På medellång sikt krävs kapacitetsökning av Malmbanan mellan Kiruna och Luleå samt kapacitetsökning och modernisering av Norra stambanan.

På lite längre sikt är det nödvändigt att etablera en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse mellan Svappavara och Kolari.

Basindustriförhandling skapar investeringsutrymme

Ofoten-/Malmbanan är i dag den viktigaste transportleden för att försörja Europa med järnmalm och fisk samt Nordnorge med livsmedel. Kapaciteten, inklusive nu pågående och planerade utbyggnader, kommer att vara fullt utnyttjad omkring 2020. En kapacitetsökning efter 2020 kräver att dubbelspår byggs.

En sådan investering, beräknad till ca 22 miljarder (svenska) kronor finns inte med i Sveriges och Norges nationella transportplanering.

För att den inte ska tränga undan andra angelägna och redan planerade investeringar inom järnvägssektorn är den norrländska basindustrin - gruv-, stål-, verkstads- och skogsindustriföretagen – beredd att genom trafikavgifter fortsatt bidra till satsningar på transportinfrastruktur på samma villkor som näringslivet i andra delar av landet.

Om det inte är tillräckligt för att inrymma även de nordliga transportbehoven i den nationella transportplanen är vi beredda att delta i en ”Basindustriförhandling”, en modifiering av den modell som har använts för byggande och drift av Öresundsbron, där i vårt fall våra industriinvesteringar kan växlas mot statliga satsningar i infrastruktur.